Studieomdöme, grundläggande behörighet

Detta gäller för dig som går på allmänna linjen

GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLESTUDIER


På folkhögskolan kan du uppnå grundläggande behörighet. Då kan du söka till högskola och universitet. Du har då motsvarande kunskaper som de som har gått ett nationellt program på gymnasiet. 

För att få grundläggande behörighet måste du studera på allmän kurs mellan ett och tre år. Hur länge du måste gå på skolan beror bland annat på vad du studerat tidigare. 

Du måste också ha kunskaper motsvarande godkänd nivå i dessa tio gymnasiegemensamma änmen:

  • Engelska 5 och 6
  • Historia 1
  • Matematik 1a
  • Naturkunskap 1a1
  • Religion 1
  • Samhällskunskap 1a1
  • Svenska 1, 2 och 3

 

SÄRSKILD BEHÖRIGHET

Folkhögskolan ger också intyg om de särskilda behörigheter som du valt att läsa och blivit godkänd i:

  • Matematik 2a och 3b
  • Engelska 7
  • Samhällskunskap 2
  • Naturkunskap 2


EGEN KVOTGRUPP

De kursdeltagare som uppnått grundläggande behörighet enligt folkhögskolans modell utgör en egen urvalsgrupp i betygsurvalet vid antagning till utbildningar på högskolor och universitet. Grund för urvalet är studieomdömet.

På Fridhem  kan samtliga allmänna kurser berättiga till studieomdöme.


STUDIEOMDÖME

På folkhögskolorna ges ett studieomdöme. Folkhögskolan ger inte betyg i varje enskilt ämne. Du får istället ett samlat studieomdöme, som talar om hur du klarar av att studera. Alla lärarna bestämmer tillsammans ditt studieomdöme. Studieomdömet sätts i sju steg från Mindre god (1) till Utmärkt (4).

Studieomdömet avser den studerandes förmåga att bedriva studier och syftar till att bedöma den studerandes förutsättningar att tillgodogöra sig fortsatt utbildning. Därmed avses i första hand de moment i fortsatt utbildning som har huvudsakligen teoretisk prägel. Studieomdömet har sin främsta betydelse vid ansökan till högskola och universitet, varvid folkhögskolestuderande med intyg om grundläggande behörighet samt studieomdöme utgör en urvalsgrupp.

 

Vem kan få studieomdöme?

Studerande vid skolan som fullgjort en omdömesberättigad kurs, dvs. de som går på allmän kurs kan erhålla studieomdöme.

 

När sätts studieomdöme?

Studieomdöme kan sättas årligen för studerande som följer en omdömesberättigad kurs, men lämnas normalt ut först när den studerande varaktigt lämnar skolan.

 

Hur går omdömessättningen till?

Bedömningen ska grundas på iakttagelser från så många bedömare som möjligt och i varierande typer av arbetsuppgifter och arbetssituationer. Skriftlig eller muntlig kunskapskontroll kan endast ge en liten del av det underlag som krävs. Studieomdömet är resultatet av en gemensam bedömning som görs av den pedagogiska personalen. De närmare formerna för hur denna gemensamma bedömning går till i praktiken utarbetas av varje skola. Slutligen är det skolan som sådan som är ansvarig för de avgivna studieomdömena. Studieomdömet kan inte överklagas till Folkbildningsrådet eller till annan instans utanför skolan.

 

Studieomdömet fördelas på sju olika skalsteg

Endast ett sammanfattande studieomdöme ges till den studerande.

  • Utmärkt studieförmåga (4)
  • Mycket god till utmärkt studieförmåga (3,5)
  • Mycket god studieförmåga (3)
  • God till mycket god studieförmåga (2,5)
  • God studieförmåga (2)
  • Mindre god till god studieförmåga (1,5)
  • Mindre god studieförmåga (1)

 

Genomsnittet av de studieomdömen som sätts på skolan under ett läsår ska ligga inom intervallet 2,7 plus/minus 5 %.

 

Vad vägs in i begreppet studieförmåga?

För att nå studieomdömets syfte ska följande faktorer beaktas

  • Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa
  • Förmåga till analys, bearbetning och överblick
  • Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier
  • Social förmåga

 

Kriterier

Som stöd för omdömessättningen föreligger följande kriterier för omdömet Utmärkt studieförmåga:

 

Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa

Den studerande

  • söker aktivt och självständigt ny kunskap som leder till fördjupad förståelse och ökad insikt.
  • använder sina kunskaper och färdigheter och har förmåga att relatera dessa till sina egna erfarenheter och till nya situationer.
  • integrerar kunskaper och färdigheter från olika områden.
  • redovisar sina kunskaper och färdigheter på ett överskådligt och varierat sätt.

 

Förmåga till analys, bearbetning och överblick

Den studerande

  • söker, bearbetar och vidareförmedlar, med ett kritiskt förhållningssätt, information från olika källor.
  • ser och förstår samband och helheter samt skapar sig egen kunskap.
  • använder begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara olika förlopp och företeelser.
  • visar flexibilitet och öppenhet för nya sätt att lösa problem.

 

Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier

Den studerande

  • tar ansvar för sitt lärande och har ambitionen att utöka och utveckla sina kunskaper och färdigheter.
  • arbetar på ett självständigt sätt både med och utan handledning.
  • deltar engagerat såväl vid enskilt som gemensamt arbete.
  • planerar, genomför och slutför överenskomna arbetsuppgifter – såväl enskilt som i grupp.

 

Social förmåga

Den studerande

  • medverkar i olika grupper och deltar i gemensamma aktiviteter.
  • tar ansvar för sammanhållningen i gruppen och bidrar till ett positivt arbetsklimat och goda relationer.
  • visar förståelse för och respekterar gemensamma överenskommelser och umgängesformer i
  • skolsamhället.
  • visar respekt för alla människors lika värde och den enskildes rätt till personlig integritet.

 

 

PROCESSEN FÖR OMDÖMESSÄTTNING PÅ FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA


Vid kursstart ska principerna för bedömning av studieresultat gås igenom med kursdeltagarna. Varje kontaktlärare informerar om processen. Kursdeltagaren får fortlöpande, genom samtal återkoppling på hur studierna fortlöper. Kontaktläraren är processansvarig 

Vid konferens med arbetslaget i görs preliminär bedömning. Kontaktlärare är processansvarig i samverkan med linjeledaren för allmänna linjen. 

Under maj månad görs den slutliga bedömningen av arbetslaget. Det görs i två steg – 1) konferens med omdömessättning, därefter informeras samtliga kursdeltagare, 2) Slutgiltig omdömessättning. Därefter skrivs utbildningsbeviset ut av linjeledaren. 

Enligt skolans mål är samtalet den viktigaste pedagogiska metoden, som används i kombination med självständigt arbete och grupparbete under hela läsåret.

Kontaktlärare och ämneslärare har regelbundna, enskilda samtal, där man stämmer av studiesituationen, både med prestationerna i förhållande till kraven för enskilda ämnen och hur deltagarna trivs socialt och som helhet på skolan.

I dessa samtal ges inte konkret information om hur deltagaren ligger till

på omdömesskalan utan man betonar genomgående att omdömet är en bedömning, som grundar sig på samtliga lärares iakttagelser.

Vid varje kontaktlärarsamtal dokumenteras speciella överenskommelser och uppföljningsplaner. Kursdeltagaren bekräftar samtalet och överenskommelserna med sin underskrift och detta dokument sparas under läsåret.

Information till kursdeltagarna

Efter det preliminära omdömesmötet får kursdeltagarna besked.

Slutligt omdömesmöte

Efter några dagars reflektion samlas lärargruppen igen och framför synpunkter och eventuella förslag till ändringar.

 

UTBILDNINGSBEVIS GRUNDSKOLEKOMPETENS

Fridhems folkhögskola har rätt att utfärda Utbildningsbevis för uppnådd kunskapsnivå för Grundskolan. Det sker enbart inom allmän kurs. Kriterierna motsvarar Grundskolans läroplan.

Omdomen grundlaggande behoright
Ladda ner fil